mammorkanocksatanka

Beroende. Jag har varit (kanske fortfarande är) beroende av cigaretter. Men jag har haft flera uppehåll i mitt liv (skulle naturligtvis inte varit ett uppehåll utan ett slut) och har nu slutat igen. Har faktiskt inte rökt på 42 veckor. Den här gången känns lite annorlunda än de senaste. Förut har jag slutat för att jag var gravid och ammat, sparat pengar eller inte bli sjuk. Den här gången slutade jag bara för att jag ville. Det gjorde det inte mycket lättare men jag hade inget krav på mig. Jag kunde inte misslyckas och det gjorde skillnad.

Men nu har jag ett beroende till som jag måste bli av med. Socker.. i alla dess former. Jag har fått en känsla av att de som inte är sockerberoende inte förstår hur svårt det är. De accepterar att det är svårt att sluta röka, dricka och spela med mer. Men socker ska väll inte vara något problem.  Jag sätter emot. Du kan äta socker överallt. Men dricka, röka och spela är ofta på utvalda ställen som du kan undvika. Du omges av socker vart du går och det kan förtäras överallt. På bussen, bion, hemma i soffan och på jobbet. När du står i kassan på ICA så är du omringad av godis. Cigaretterna har de på de flesta ställena nu gömt och man får knappa in kod för att komma åt dem. Det gör frestelsen mindre påtaglig och det är lättare att gå förbi. Men vi med sockerberoende kan nå våra droger genom hela affären allt från sockerkringlor till kexchoklad. Och hur vi än försöker att övertyga oss om att vi inte ska ha en godisbit som färdkost hem i bilen så går man där och tuggar i sig en Dajm innan man ens har hunnit sätta sig i bilen. Man kommer inte ens ihåg att man tog den från hyllan och betalade för den. Nej.. Jag ska ta tag i det här men jag kommer få kämpa.

Kram från mig idag