Vilken påsk. Underbart att den snart är över. Vågar inte öppna något skåp eller gå över någon gata under hela påsken. Min man var igår (läs långfredag) i slalomacken och träckte båda knäna. Äldsta sonen som är hemma över påsk var hos en vän och blev biten i handen. Den andre sonen fick en blomkruka slängd i huvudet. Så idag fick vi ringa till vårdcentralen och kolla vilka som som skulle behöva en extra koll. Det var bara hundbettet som behövde medicineras med pencilin. Men min dotter och jag har hela dagen blivit anfallna av saker som ramlat ur frysen, kylen och diskställ. Så vi undrar lite om det inte är våra tur snart att bli skadade. Nu sitter vi lugnt framför TV.n och ska inte företa oss nått innan helgen är slut.
Vet inte vad som hände. Men i bilen igår så spelade Magus Uggla "jag och min far" och jag fick en sådan saknad över min pappa. Han gick bort för 10 år sedan den 30 mars. Jag hade inte alls tänkt att lägga någon speciell uppmärksamhet till detta då jag lite då och då tänker på honom och att jag inte tror att han skulle bry sig om vi skulle samlas vid graven hela familjen just för att det gått 10 år. Om jag ska vara riktigt ärlig så betyder själva gravplatsen ingenting för mig. Han finns i mitt hjärta och följer mig vart jag än går och ligger inte i ett svart hål.
Den här låten spelas ju lite då och då, så den känsla som for över mig var förvånande. Så jag vill bara skänka min pappa en lite extra tanke. Kommer sakna dig, alltid.
Idag har min dotter lurat mig att träna, Lurat och lurat.... men hon fick tjata ganska bra till jag gick med på att ge det 20 minuter. Det var allt hon krävde. Jag ska erkänna att jag skäms. Jag har upptäckt att jag saknar magmuskler. Trodde i alla fall att jag hade några även om de var vilande. Men de fanns inte där. Men min dotter sa att de skulle de och jag får väll tro på på henne. Hittills har jag aldrig kommit på henne att ljuga. (men hon har ett pokerfejs). Hon ska nog få tjata in mig i träningsrummet igen men det ska jag inte berätta för henne. Hon ska få tjata och jobba för det. Ska fortsätta att spela lite svårflörtad även om jag faktiskt vill träna.
Ville så gärna skriva en klatchig rubrik men det fanns inget bra. Det var bara så enkelt att våren är här. Har suttit i solen hela helgen och jag har faktiskt blivit lite brun. Brukar nästan alltid bli röd som en kräfta men i år har solen varit underbar. Ingen kyla i luften utan uppvärmda och milda vindar. Var nästan ingen blåst alls ute på isen igår och vi hade det jättemysigt. Lucie sprang och busa och käka snö så jag var rädd att hon skulle få urinvägsinflamation, Anders och jag stekte kolbullar över öppen eld och satt och sola. Idag hade vi stalljour och vi var tidigt uppe. Efter sysslorna satt jag i lä bakom stallet medans Anders tog en ridtur. Nu äntligen kan jag börja njuta ordentligt av våren.
Jag satt hela natten från onsdagen till torsdagen och jag fick till det med skatteverket. (Får jag verkligen hoppas) För nu är det deklarerat och klart. Pengar tillbaka innan sommaren. Karln fick sitt blåa kuvert idag och han fick också tillbaka. Han har tyvärr sålt lite aktier (och då menar jag verkligen lite) så han måste fylla i någon 4 "någonting" blankett till sin deklaration. Så vi får se vad det blir av den sen när den är klar. Han kanske måste betala tillbaka vad vet jag.
Jag kunde idag läsa på Facebook att man redan nu kunde kolla sin skatteåterbäring på nätet om man hade e-legitimation. Ve och fasa. Här jobbar man med datorer hela dagarna och betalar räkningar via nätet. Men hur man använder ett e-leg har jag ingen aning om. Vet inte ens om det är det jag har när jag loggar in för att betala räkningarna. Jag är glad bara det funkar. Får nog snällt bara sitta ner och vänta på deklarationen i papparsform.
Men det finns fler roliga saker att vänta på. Nästa vecka samlas hela familjen för att fira påsk. Det ska bli jättekul att få hem Martin några dagar. Ska laga lasange och andra maträtter som jag vet att han gillar.
Världens bästa Vårdcentral. Det klagas så mycket numera på läkarvården. Jag har bara bra erfarenhet de senaste åren. Inga kötider i telefon. De ringer upp nästan på en timme. E-brev besvaras snabbt och enkelt och aldrig några svårigheter att få en snabb tid. De har alltid akuttider så man kan komma samma dag. Tack för en privatiserad läkarvård. Ett e-brev och jag kunde hämta ut medicinen på väg hem från jobbet.
Nu är det betalt och klart till Ullared. Bussen hämtar runt 7 på morgonen och sen blir det över 9 timmar på buss. Det känns både mysigt och jobbigt. Men eftersom jag ska åka med en jätte mysig kompis kommer det bli stört kul. Mys på kvällen och storchopping på dagen för att mysa igen och 9 timmar på buss innan man är hemma.
Får inte glöma bort att det är bröllopsdag när jag kommer hem.
Nu låter det som om det är imorgon som vi far. Men nej...... det är inte förrän söndagen den 5 maj. Men en sak har man lärt sig med åldern Tiden går fortare än man tror. Det är verkligen kul att ha något att se fram emot. Nu ska det skrivas inköpslista.
Jag har en oro i kroppen. Kan det vara vårkänslor tro. Känns som om jag har något som är ofärdigt och måste avlutas. Det gör att jag inte kan koncentrera mig på viktiga saker. Men vad är det igentligen som är viktigt. Att vika in tvätten, fönstren ska putsas eller att man måste sola i den första vårsolen. Listan kan göras lång. Allt är viktigt fast på olika plan. Men det är inte sådana saker som gör att jag känner mig ofärdig. Nej, ganska övertygad om att det är mitt misslyckande med mig själv. Måste ta nya krafttag att minska ner på mat och socker. Denna överkonsumtion av kalorier gör att man går omkring med ett lätt illamående.
Fan....Jeanette skärp dig nu!! Du vet att du kan!!!
Vaknade med en helvetes huvudvärk. Kom inte ens upp ur sängen för att ta en treo. Anders "min vardags hjälte" klev frivilligt upp och fixade morgondrinken åt mig. Sen har det bara varit att hålla sig lätt drogad under resten av dagen. Har ändå lyckats med ett besök i Birsta och när vi kom hem fått rent på diskbänken medans Anders har damsugit hela huset.
En dag som startade med smärta och skinande sol slutade i alla fall lyckligt med moln och mycket mindre smärta. Håller tummarna att det inte är en tredagars. Men den känns lite annorlunda även om jag fortfarande har lite ont så är det mycket bättre.
Igår var jag med några arbetskamrater till Södra berget för bowling och att äta gott. Riktigt trevligt var det. Innan var det några som samlades hemma hos en av tjejerna för att äta lite ost och kex. Huset hon bodde i var helt fantastiskt. Ett hus fullt av vinklar och vrår. Helt underbart. Men så är även hon en underbar människa så det passar henne verkligen.
Det blev mycket skratt under kvällen. Men jag börjar bli lite för gammal, skämta bara. Jag har aldrig gillat att vara ute sent. Så hemgång runt 22 passade mig perfekt.
Idag så har det verkligen varit växlade väder. Från sol från en klarblå himmel till snö och regn. Nu är det bara mulet och det är mitt humör också. Borde vara glad när mina ungar gör saker men jag saknar dem då. Äldsta som inte bor hemma längre och som jag saknar mer än jag vågar nämna för att inte bli kallad för pjoskig. Och nu for den mellersta till fjällen och är borta nästan en vecka. Tur jag har karln och "lilltjejen" samt alla djur hemma.
