mammorkanocksatanka

En liten idell organisation i Sverige som har som mål att se till att alla gathundar i Rumänien ska bli kasterade eller seriliserade, allt för att förhindra att de ska födas fler hundar som kommer få leva ett plåsamt liv på gatan. De lyckas under några månader och med hjälp att att sprida sin information via internet, posters och genom mun till mun metoden få in hundmat, hästmat, filtar och mediciner för över 150 000 kronor. Detta transporteras sedan ner till mottagarlandet och en samarbetsorganisaton som tar hand om hundratals hundar varje år för adoption till olika länder i världen, bland annat Sverige. Huvudsyftet är kastrera och sterilisera och återplacera hunden men ibland kommer inte hunden klara livet på gatan och tas då omhand för att försöka adopteras bort till ett eget hem.

I Sverige finns det flera liknande organisationer som hjälper lidande hundar i olika delar av världen. De lyckas också i sina insamligar få enorma summor av pengar i förhållande till hur stora deras organisationer är.

 

Nu är jag själv väldigt engagerad i just hundarna i Rumänen. Det beror ju på att Lucie är adopterad just därifrån. Jag får ibland frågan men alla andra hundar som lider då. Jag brukar då säga att visst skulle jag kunna skänka en liten summa till varje organisation jag känner till. Men det är ju som att klippa sönder en filt. Alla små lappar det blir värmer ingen, Då är det bättre att sattsa allt på ett ställe och det är det jag gör. 

 

Men det jag egentligen ville ha sagt här är vad lätt det är att gå med bössan och samla in pengar till djur. När vi gör insamlingar till människor så är det alltid mycket tyngre. Jag har funderat en del på varför det är så. Det jag kommit fram till är att när det gäller hungersnöden i afrikanska länder så är det nästan dömt att misslyckas. Det finns ingen ände på krisen. Det spelar ingen roll hur mycket pengar vi samlar in så kommer situationen inte bli bättre. Det är det klimat det är och solen kommer att fortsätta att bränna sönder skördarna och vattnet kommer sina. Inbördeskrigen kommer döda och vi har lagt ut pengar på ingenting.

 

Men talar vi om att minska på "strays" gatuhundar genom kastrering och sterilisering så kan man se ett mål. Det finns en möjlighet att lyckas. Det är det som behövs när det gäller insamlingar. Man behöver känna att man som liten person gör skillnad och att man kan se omedelbar föränding. Vi har svårt för långsiktiga lösningar. kolla gärna in länken Dogrescue och läs om deras organisation och hur de försöker förändra livet både för folket och hundarna i Rumänien.

 

Just nu är det dags för halminsamling.