mammorkanocksatanka

Igår var jag och min man på 50 års kalas. Det var länge sedan jag slapp vara schaufför, eller rättare sagt kände att jag inte ville vara schaufför.Jag är glad att jag gjorde det valet för jag hade riktigt roligt. En hotshot på frågeslingan och massor av vin till maten samt likördrinkar till dansen. Det gjorde att jag trodde att jag skulle vara deckad idag. Har ju inte riktigt en kropp som är van att det kommer alkoholhaltiga drycker som ska bearbetas och tas hand om. Det blev ingen sen kväll men jag förväntade mig en en lätt hjärnsmälta idag på morgonen. Men till min stora förvåning vaknade jag, klocka 9.30, ovanligt fräch. Hade lite ont i pannan men det var inget som kunde kureras med ett glas vatten. Ingen alvedon eller liknande medicamenter behövdes. Efter en frukost och lite slappande framför TV.n så gav jag och dottern oss ut på en långpromenad med hunden. Lyckan är verkligen att ha en hund en sådan här dag. Helt underbart, -5 och helt vindstilla och solen i ansiktet. Hunden som hoppar, skuttar och klättrar på varenda snöhög som hon kommer åt. Ännu en dag med livskvalité.